Projekts

EU2040 – Alternativ för genomförande av Europeiska unionens klimatarkitektur 2040

Under Klimatpanelens nuvarande mandatperiod pågår förhandlingar om EU:s klimatmål för 2040, om nästa NDC (Nationally Determined Contributions, ung. nationellt fastställda bidrag) inom EU enligt Parisavtalet, samt om det rättsliga ramverket för deras genomförande 2031–2040. Syftet med projektet är att erbjuda informationsstöd vid utformningen av den klimatpolitiska arkitektur som ska bidra till att målen för 2040 och klimatneutralitetsmålet uppnås.

Projekts

Framtiden för bioCO2

Syftet med projektet är att beskriva framtidsscenarier för utnyttjandet av biomassabaserat kol från skog i Finland och att bedöma dess klimatpåverkan (främst CO2), och dess inverkan på energibehovet och samhällsekonomin.

Projekts

Förmåga till en klimatsmart livsstil

Projektet syftar till att ta fram information och hitta sätt att driva på frivilliga klimatåtgärder bland medborgare utifrån ett konsumtionsperspektiv särskilt i fråga om boende, transporter och livsmedel. Syftet är också att ta fram information om hur acceptansen av lagstadgade klimatåtgärder kan stärkas i medborgarnas vardag.

Projekts

Klimateffektivt lantbruk

Med tanke på Finlands och EU:s klimatmål är det viktigt att lantbruket blir mer klimateffektivitet. Ett klimateffektivt lantbruk syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och öka kolbindningen samtidigt som lantbrukets hållbarhet och produktivitet förbättras.

Projekts

KUILU – Utvärdering av klimatpolitiken: nuläge och åtgärder som krävs för att uppnå målen

Målet för det här projektet är att ge en lägesbild av hur tillräcklig den finländska klimatpolitiken är i förhållande till landets klimatmål samt skapa en uppfattning om de åtgärder och metoder med vilka målen i klimatlagen samt EU-skyldigheterna kan uppfyllas. Projektets resultat kan användas som stöd vid åtgärdsval, tillräcklighetsbedömningar, genomföranden och uppdateringar i klimatplaner. Arbetet bildar också en kunskapsmässig grund som kan utnyttjas vid beredningen av utlåtanden.

Projekts

MetsäSken2050 – Scenarier för skoglig resurshållning och utveckling av skogliga kolsänkor fram till 2050

I Finland har scenarioberäkningar använts som stöd vid fastställandet av mål för skogliga kolsänkor och vid beslutsfattandet inom skogssektorn genom att beräkna den potentiella kolsänkan för skogar antingen utgående från att tidigare nivåer av virkesförbrukning och avverkning bibehålls eller utgående från en beräknad maximal hållbar avverkningsnivå för virkesproduktionen. Det som saknas i scenarioberäkningarna är sådana alternativ där avverkningsnivåerna är mindre än tidigare faktiska nivåer.

Projekts

Monimetsä – Analys av skoglig resurshållning i förhållande till hur kolsänkor tryggas och biologisk mångfald skyddas

Klimatpanelen har inte tidigare undersökt vilka effekter skyddet av biologisk mångfald har på valet av avverkningsplatser och kolsänkors storlek i vårdad skogsmark. Vid en given avverkningsnivå leder ett strikt skydd till ett hårdare avverkningstryck på mindre skogsarealer, vilket kan förväntas minska kolsänkans storlek. Å andra sidan fungerar skyddsområden som kolsänkor, vilket stärker kolsänkorna. Även valet av skyddsområde har betydelse: om en del av ett skyddsområde inrättas på avverkad skogsmark minskar kostnaderna samtidigt som ungskogens förutsättningar för att anpassa sig till klimatförändringarna kan bli bättre.