Kati Koponen: “Koldioxidavskiljning kompletterar andra metoder som begränsar klimatförändringarna”
Specialforskare Kati Koponen forskar om hur koldioxid kan avskiljas permanent från atmosfären. Avskiljandet kan inte ersätta andra utsläppsminskande metoder, men det kommer att behövas som en av de omfattande åtgärder som ska begränsa klimatförändringarna.
Under hela sin karriär har Kati Koponen, specialforskare vid VTT, arbetat med frågor som rör bedömningen av klimatpåverkningar. Hennes diplomarbete och doktorsavhandling handlade om klimatpåverkan från biobränslen, och numera är hon insatt i energisystem och koldioxidavskiljning.
Koponen tillför Klimatpanelen kunskap om bland annat koldioxidavskiljning.
“Infångandet eller avlägsnandet av koldioxid från atmosfären har fått mer uppmärksamhet under de senaste åren. Jag har lett ett EU-projekt från 2020 framåt där vi undersöker olika metoder för avskiljningen av koldioxid”, berättar Koponen.
Lantgårdar i Finland kan dra nytta av avskiljningsmålen
För första gången har koldioxidavskiljning också tagits upp i debatten om EU:s klimatmål 2040. Avskiljningen kan ske antingen med hjälp av tekniska metoder – som att lagra biobaserad koldioxid från fabriksskorstenar i geologiska formationer under havsytan – eller genom att öka de naturliga kolsänkorna.
“Avskiljningen kan definitivt inte ersätta andra utsläppsminskande åtgärder, men i fortsättningen kommer även den att bidra till att klimatmålen kan uppnås. Det ska bli intressant att se vilka mål som sätts upp för koldioxidavskiljning.”
Målen för avskiljningen kan även påverka finländarnas vardag. Lantgårdar kan till exempel dra nytta av att genomföra åtgärder som binder eller avlägsnar koldioxid.
“Samtidigt måste skogsindustrin i Finland ta ställning till om den ska börja lagra koldioxid i geologiska formationer eller om den till exempel ska börja tillverka produkter av koldioxiden. Sådana produkter skulle kunna vara utsläppsminskande elektrobränslen som tillverkas av väte och koldioxid.”
Finlands elproduktion är nästan fossilfri
Enligt Koponen är koldioxidavskiljningen ett bra exempel på hur stora förändringar det kommer att krävas i framtiden.
“Det måste skapas en helt ny industrigren för avskiljningen, det vill säga en industri som ännu inte existerar. Å andra sidan borde ingen känna sig nedslagen av problemens omfattning. Varje klimatåtgärd är viktig.”
Koponen pekar också på framgångarna: till exempel i Finland har utfasningen av fossila bränslen skett snabbt inom elproduktionen.
“När min karriär började 2008 var de genomsnittliga koldioxidutsläppen från elproduktion 240 gram per kilowattimme. Nu ligger siffran under 40 gram. Det är en betydande förändring.
För att klimatåtgärderna ska vara framgångsrika krävs det att vi kan förstå helheter”, säger Koponen. Enskilda klimatåtgärder kan till exempel ha en negativ inverkan på den biologiska mångfalden.
“Allt har alltid flera sidor. I det avseendet är Klimatpanelens arbete viktigt, eftersom panelen har ett mångvetenskapligt angreppssätt, den stöder bra lösningar med tanke på helheten och förklarar forskningen på ett begripligt språk.”
“Det här arbetet är verkligen viktigt i den tid som vi lever i.”
Kati Koponen tillbringar sin fritid med familjen och på barrelektioner (barre är en blandning av balett och pilates). Hennes nya hobby sedan våren 2024 är trädgårdsskötsel.