Raisa Mäkipää: “Klimatmålen blir svåra att uppnå utan att minska markutsläppen från torvmarker”
Forskningsprofessor Raisa Mäkipää har forskat om hur utsläppen kan minskas inom jord- och skogsbruket. Hon önskar att allt fler finländare skulle förstå att utsläppen från torvåkrar kan jämställas med utsläppen från fossila bränslen.
Raisa Mäkipää, forskningsprofessor vid Naturresursinstitutet och vice ordförande i Klimatpanelen, är utbildad skogsekolog och markforskare. Mäkipää tillför Klimatpanelen kunskap särskilt om markanvändningssektorn och växthusgasutsläpp från den. I sin forskning har hon bland annat fokuserat på kolets och kvävets kretslopp i skogar samt på biologisk mångfald.
“Jag undersöker bland annat hur vi kan öka kolsänkan i skogen. Mina senaste stora projekt har resulterat i förslag på lösningar som minskar utsläppen.”
Mäkipää välkomnar Klimatpanelens lösningsorienterade synsätt.
“Klimatpanelen stöder beslutsfattare, men löser också öppna frågor och informerar allmänheten om hur klimatpolitiken kan ändras utgående från forskning.”
Utdikningen av myrmarker är en stor utsläppskälla
Mäkipää bekymrar sig för att genomförandet av utsläppsminskningar inom markanvändningssektorn inte har framskridit – trots att relativt kostnadseffektiva metoder finns tillgängliga. I markanvändningssektorn ingår jordbruk, skogsbruk och annan verksamhet inom markanvändning.
“Markutsläppen från åkrar och torvmarksskogar har till och med ökat, och markanvändningssektorn har blivit en utsläppskälla. Den återstående kolsänkan för skogsbeståndet har minskat till den grad att den största delen av återstoden finns i norra Finland och i Forststyrelsens skogar.”
Mäkipää önskar att utsläppsminskande åtgärder ska genomföras snabbt och särskilt på torvmarker, som är den största källan till växthusgasutsläpp inom markanvändningssektorn i Finland.
“Kunskapen om torvmarkernas betydelse är inte tillräcklig. Utsläppen från torv liknar dem från fossila bränslen. Torv är kol som länge har funnits utanför kretsloppet och som frigörs ut i atmosfären från utdikade torvmarker inom jord- och skogsbruket.”
Enligt Mäkipää kan utsläppen från torvmarker begränsas genom att återställa utdikade myrar till ett våtare tillstånd och genom att våtlägga åkrar. Jordbrukare kan sporras att minska sina utsläpp och bidra till miljönytta, till exempel genom jordbruksstöd.
Trots att utsläppsminskningarna sker långsamt inom markanvändningssektorn ser Mäkipää också positiva tecken när det gäller klimatfrågor. Effektiva mekanismer har införts för att minska utsläppen, till exempel handeln med utsläppsrätter. Samtidigt har medborgare och intressentgrupper, såsom jordbrukare, blivit mer villiga att göra rätt val för klimatet, och rena energilösningar har bland annat minskat konsumenternas koldioxidavtryck.
“Vi har lyckats minska utsläppen snabbt där som vi har satt upp tydliga mål och ekonomiska incitament för utsläppsminskningar.”
Naturvård ute på en ö
På sin fritid njuter Mäkipää av naturen. På vintern åker hon skidor och på sommaren kopplar hon av på stugan, som ligger ute på en ö i Heinola.
“På ön arbetar jag med att vårda naturen samt återställa och bevara den biologiska mångfalden i liten skala, till exempel genom att låta döda träd stå kvar och murkna. Jag har också slutat stödja torvproduktionen och släpa torvsäckar till ön genom att ersätta torvströet till dasset med en blandning av krattavfall och sågspån.”
“Mitt pysslande kommer inte att rädda världen, men den kommer att öka mitt eget välbefinnande och göra ön till en mer trivsam plats för andra arter, inte enbart för människor.”