Anne Toppinen: “Träbyggande är en bra klimatåtgärd som också uppskattas”
Skogsekonom Anne Toppinen forskar om attityder i anslutning till träbyggande och skogsägande. Hon vill se fler klimatvänliga trähöghus i Finlands städer.
Anne Toppinen, prodekanus och professor i skogsekonomi och marknadsföring vid Helsingfors universitet, är välförankrad i universitetsvärlden. Toppinen är insatt i skogsrelaterade hållbarhets- och ansvarsfrågor ur ett ekonomiskt och företagsekonomiskt perspektiv. Hon tillträdde som professor 2008 och har även lett institutet HELSUS 2018–2022.
Under de senaste åren har Toppinen forskat om koldioxidsnålt boende, hållbarhetspraxis inom skogsindustrin och skogsägares attityder till klimatåtgärder.
Trähus och trivsamma förorter
Toppinen tillför Klimatpanelen kunskap om bland annat träbyggande.
Byggande i trä har blivit en av de metoder som ska främja koldioxidsnålt boende, särskilt i Norden, USA, Kanada, Frankrike och Österrike.
“Jag är intresserad av hurdana attityder och hinder det finns gentemot träbyggande”, säger Toppinen.
Toppinen säger att i Finland är endast cirka fem procent av höghusen i stadsliknande miljöer byggda i trä. I Sverige är den motsvarande andelen 20 procent.
“Trots att viljan är stark har träbyggandet inte blivit så vanligt. Det skulle hjälpa om kommuner och städer betonade klimathållbarhet i sin markanvändningsplanering. Och om till exempel bostadsförmedlare vore insatta i ämnet.”
Det finns ändå hopp, eftersom två tredjedelar av konsumenterna i Finland tycker att det är viktigt att trä används som huvudsakligt byggmaterial i bostadshus.
Toppinen är en av medgrundarna till det sexåriga DeCarbon Home-projektet, som finansieras av Rådet för strategisk forskning. Syftet är att fästa uppmärksamhet vid förorter och glesbygdsområden som är i behov av en ansiktslyftning och också vid bättre energieffektivitet.
“Trä kan användas för att till exempel göra förorter från 1960- och 1970-talen mer trivsamma.”
Möjlig konflikt mellan klimatrelaterade förhoppningar och åtgärder
Toppinen är också intresserad av frågor om klimaträttvisa.
Hon har bland annat studerat attityderna till klimatpolitik bland skogsägare och hurdana klimatåtgärder de anser att är acceptabla eller oacceptabla.
Toppinen stöter också på frågor om klimaträttvisa i sitt arbete, där hon träffar många studenter som oroas av klimatförändringarna.
“De ser inte särskilt ljust på framtiden. Å andra sidan kan det finnas en konflikt mellan klimatrelaterade förhoppningar och åtgärder hos studenterna och andra medborgare. Många personer med klimatångest kan till exempel resa mycket, vilket ju inte är en klimathållbar livsstil.”
“Alla har heller inte råd att fatta hållbara konsumtionsbeslut i sin vardag.”
“Det här väcker stora frågor. Är klimatpolitiken tillräckligt effektiv för att omställningarna ska kunna genomföras både bland företagen och hushållen? Och upplevs klimatpolitiken som lika rättvis av alla medborgargrupper?”
Mycket positivt är också på gång, påminner Toppinen.
“Användningen av växtproteiner samt vegetarisk kost har blivit vanligare under de senaste fem åren. Vi har nya alternativ och det finns också en efterfrågan på dem.”
Toppinen berömmer också den ökande energieffektiviteten inom byggande och boende samt den successiva elektrifieringen av trafiken. Särskilt elektrifieringen av trafiken har stötts genom politiska beslut.
“Det handlar är viktiga positiva förändringar i vår vardag. Visserligen kan man fråga sig om subventionerna har för stor betoning på höginkomsttagare.”
Toppinen bor i Borgå och trivs i vattennära miljöer på sin fritid. När det är sommar paddlar hon på havet och i sjöar i östra Finland. Även långfärdsskridskoåkning ligger henne varmt om hjärtat.
“Jag är en typisk finländsk stugmänniska. Friluftsliv är en bra motvikt till arbetet som forskare. Jag tycker också om att lata mig och läsa deckare.”