Klimatpanelens rapport: Ett klimateffektivt jordbruk minskar utsläppen, svarar på förändringar i efterfrågan på mat och ökar kriståligheten

Finlands klimatpanels färska rapport behandlar stegen mot ett klimateffektivt jordbruk i Finland. Det finns flera effektiva metoder för att minska utsläppen från matproduktionen som tar i beaktande självförsörjningen, försörjningsberedskapen och anpassningen till klimatförändringen.

Ett klimateffektivt jordbruk är en hållbar matproduktion som orsakar betydligt mindre utsläpp av växthusgaser utan att man försämrar självförsörjningen. Finlands klimatpanels rapport, som publicerades i dag, erbjuder beslutsfattarna metoder för att åstadkomma den systemiska förändring som man behöver.

Sju rekommendationer för utveckling av matproduktionen

Den inhemska jordbruksproduktionen måste inom den närmaste framtiden svara på den växande efterfrågan på växtbaserad mat, minska utsläppen från odlingsmarken och husdjursproduktionen, skötas med en mindre mängd utländska gödselmedel och bränslen än tidigare och bättre anpassa sig till klimatförändringens effekter.

– Det väsentliga i klimateffektiviteten är att hitta och utnyttja synergier mellan stävjandet av klimatförändringen, anpassningen till den, produktivitetsökningen och försörjningsberedskapen, säger Heikki Lehtonen, forskningsprofessor vid Naturresursinstitutet och ledamot i Finlands klimatpanel.

Finlands klimatpanel rekommenderar följande för att utveckla matproduktionen:

  1. Kosten ska styras mot näringsrekommendationerna.
  2. Produktion och användning av växtproteiner och andra växtprodukter ska ökas och husdjursproduktionen minskas på motsvarande sätt.
  3. Klimatåtgärdernas framskridande inom livsmedelsindustrins hela produktionskedja bör säkerställas.
  4. Skörden och den övriga produktiviteten bör förbättras genom att främja bland annat kolodlingen och anpassningen till klimatförändring.
  5. Man bör i stor utsträckning minska utsläppen från torvåkrar.
  6. Cellulär ekonomi bör utvecklas och dess ibruktagande främjas.
  7. Man bör minska användningen av fossil energi inom jordbruket.

Rekommendationernas genomförande kräver en omfördelning av jordbruksstöden och en ökning av incitamenten – i samarbete med övrig finansiering, livsmedelsindustrins program och de jordbrukare som deltar i dem – samt prissättning av utsläppen och jordbrukarnas tillgång till den frivilliga kol- och naturvärdesmarknaden. Prissättning av utsläppen ska påverka gårdarnas verksamhet. Detta förutsätter betydligt mer resurser än i nuläget för att stävja klimatförändringen och att anpassa sig till den, så att jordbrukarna har möjlighet att anpassa sig till förändringarna och utnyttja möjligheterna. Här behöver man jordbrukarnas kollegiala stöd och nätverk samt expertstöd för att rikta och genomföra åtgärderna på ett kostnadseffektivt sätt på olika gårdar och områden.

Ett klimateffektivt jordbruk medför, förutom utsläppsminskningar, även andra fördelar. Växtbetonad kost enligt näringsrekommendationerna främjar folkhälsan. Att vara oberoende av till exempel gödselmedel från utlandet eller fossila bränslen förbättras kriståligheten. Jordbrukets utveckling i en klimateffektiv riktning stöder också tryggandet av den biologiska mångfalden och vattenskyddet.

Den tvärvetenskapliga rapporten sammanför och kompletterar tidigare undersökningar

Klimatpanelens rekommendationer grundar sig på en syntesrapport där man utreder Finlands möjligheter till en klimateffektiv jordbruksproduktion.

I rapporten behandlar man bland annat möjligheterna att övergå till mer växtbaserad kost enligt näringsrekommendationerna och den vegetabiliska kostens näringsmässiga tillräcklighet. Dessutom skapar man en översikt över livsmedelsindustrins ansvarsprogram och framsteg i åtgärderna för utsläppsminskningar. Utvecklingsutsikterna för cellulär odling bedömer man utifrån tidigare utredningar. De möjligheter för utsläppsminskning och kolbindning för åkermark analyserar man särskilt med tanke på kolodling och vattenföring av torvåkrar.

Med hjälp av scenarioarbetet granskar man olika utvecklingsvägar för det finländska jordbruket fram till år 2055. Scenarioanalysen kompletterar tidigare utredningar särskilt i fråga om kostförändringar, produktivitetsutveckling, efterfrågan och förändringar i den politiska styrningen samt exportmöjligheterna.

– Vi hoppas att resultaten strukturerar och förenar det befintliga kunskapsunderlaget och på basis av forskning lyfter fram visioner och alternativ för utvecklingen av jordbruks- och livsmedelsekonomin så att klimatåtgärderna framskrider kraftigt, säger Heikki Lehtonen.

Rapporten:

Mot ett klimateffektivt jordbruk i Finland (sammandrag på svenska)