Klimatpanelens policyrekommendationer: Effektivitet i arbetet med att minska utsläppen och stärka sänkorna

Nästa regering ska fatta målmedvetna beslut för att öka effektiviteten i Finlands klimatpolitik. Klimatpanelen föreslår för de politiska beslutsfattarna exempelvis att lika stora andelar animaliskt och växtbaserat protein i livsmedelskonsumtionen ska eftersträvas samt att tillräckliga mängder ren el ska säkerställas för centrala koldioxidsnåla investeringar.

För att minska växthusgasutsläppen och stärka kolsänkorna i Finland krävs att samhället vidtar åtgärder som både förnyar ekonomin och ger samhällsekonomiska fördelar.

De policyrekommendationer som Finlands klimatpanel offentliggör 27.10. är metoder som krävs för att Finland ska kunna fullgöra sina åtaganden enligt Parisavtalet samt i anslutning till EU:s klimatmål och de nationella klimatmålen.

Finland drar nytta av en effektiv klimatpolitik

För att motverka klimatförändringen krävs snabba globala utsläppsminskningar, stärkande av naturens kolsänkor och tekniskt avlägsnande av koldioxid från atmosfären. I Finland har man lyckats minska de fossila utsläppen. Samtidigt har skogarnas kolsänka minskat.

De nationella klimatmålen är vetenskapligt underbyggda. Enligt gjorda enkäter stöder majoriteten av finländarna att klimatåtgärder vidtas. Målen kan dock inte uppnås med redan överenskomna metoder, utan ytterligare åtgärder behövs.

– När Finland håller fast vid sina mål stöder vi EU:s ledarskap i det globala klimatarbetet och tar samtidigt vara på möjligheterna med den gröna omställningen, konstaterar Jyri Seppälä, ordförande för klimatpanelen.

Klimatplanerna är viktiga för att uppnå de klimatmål som är bindande för Finland. Planerna bör godkännas i början av varje regeringsperiod, varvid det finns tillräckligt med tid för genomförandet och vid behov för ytterligare åtgärder. Planerna ska grunda sig på ett tillräckligt och aktuellt kunskapsunderlag samt på åtgärdernas kostnadseffektivitet.

Ett permanent utvärderingssystem och verktyg som beaktar de totalekonomiska effekterna kan bidra till att förbättra kunskapsunderlaget. I planerna borde man i högre grad beakta klimatlagens mål för hållbar utveckling och bedöma kostnaderna med tanke på generationsöverskridande rättvisa.

Ekonomiska styrmedel och åtgärder med flera fördelar

Klimatpanelens nya policyrekommendationer är en fortsättning på de rekommendationer som offentliggjordes i fjol. I rekommendationerna ingår igen samma metoder som snabbt kan tas i bruk, men som fortfarande inte har genomförts, samt nya och preciserade förslag.

Det mest kostnadseffektiva sättet att minska utsläppen från trafiken är att påskynda elektrifieringen. Klimatpanelen rekommenderar bland annat att prissättningen av trafiken och stöden förnyas så att de konsekvent stöder elektrifieringen.

– Det är motiverat att kompensera de minskade skatteintäkterna till följd av elektrifieringen med en kilometerbaserad, utsläppsdifferentierad skatt, eftersom elektrifieringen endast eliminerar en liten del av de kostnaderna som vägtrafiken medför för samhället, säger professor Heikki Liimatainen, ledamot i klimatpanelen.

Energieffektivare byggnader minskar utsläppen, stärker energisäkerheten och minskar beroendet av importerade fossila bränslen. Klimatpanelen rekommenderar ökad energieffektivitet genom rådgivning och investeringsstöd.

– Skräddarsydd rådgivning hjälper hushåll och bostadsaktiebolag att förbättra energieffektiviteten. Kostnaderna för energirådgivningen och investeringsstöden återförs delvis i form av skatteintäkter, berättar professor Jarek Kurnitski, ledamot i klimatpanelen.

Utsläppen från jordbruket har inte minskat, trots att möjligheterna till kostnadseffektiva utsläppsminskningar är kända. Klimatpanelen rekommenderar att andelen växtbaserat protein i livsmedelssystemet ökas genom att jordbrukspolitiken och den ekonomiska styrningen förnyas samt genom att livsmedelsprodukter, offentliga upphandlingar och måltidstjänster utvecklas.

– Att möta förändringen med inhemsk produktion stärker självförsörjningen av livsmedel och minskar den gödslade åkerarealen, vilket möjliggör en minskning av utsläppen från jordbruket, berättar forskningsprofessor Heikki Lehtonen, ledamot i klimatpanelen.

Numera utnyttjas skogarna så kraftigt att ökningen av kolförrådet i skogarna har avstannat. Klimatpanelen rekommenderar att skogslagen och vattenlagen revideras så att man inom skogsbruket åläggs att införa klimatsmarta metoder.

– Att förlänga skogarnas omloppstid, minska gallringsavverkningarna, undvika kalhyggen i näringsrika dikade torvmarksskogar och odla torvmarksskogar med högre vattennivåer är klimatsmarta och lönsamma metoder för skogsägarna, säger forskningsprofessor Raisa Mäkipää, vice ordförande för klimatpanelen.

Klimatpanelen betonar att utsläppsprissättningens styrande effekten och förutsägbarhet inte får försämras. Förnybar energi och koldioxidsnål industri skapar ny affärsverksamhet, innovationer och arbetstillfällen.

– Tillgången till utsläppssnål el för koldioxidsnåla lösningar inom industrin bör tryggas. Utöver tillräcklig tillgång på el ska energieffektiviteten, leveranssäkerheten och systemets kristålighet förbättras, säger specialforskare Kati Koponen, ledamot i klimatpanelen.

Klimatpanelens 16 rekommendationer till följande regering

För att klimatpolitiken ska vara effektiv föreslår klimatpanelen följande metoder:

Transporter

  • Prissättningen av och stöden till trafiken ska reformeras konsekvent så att de stöder elektrifieringen.
  • Distributionsskyldigheten ska höjas för att uppnå fossilfri trafik.
  • Omställningen från privatbilism till kollektivtrafik, gång och cykling ska påskyndas.

Arbetsmaskiner

  • Utsläppen från arbetsmaskiner ska minskas genom ekonomisk styrning.

Byggnader

  • Byggnaders energieffektivitet ska förbättras genom rådgivning och investeringsstöd.
  • Övergång från oljeuppvärmning till koldioxidsnålare uppvärmning ska stödas riktat.

Jordbruk

  • Utsläppen från torvåkrar kan minskas utan att äventyra livsmedelsproduktionen.
  • Resultatbaserade premier för att styra jordbrukets utsläppsminskningar.
  • På åkermark kan användningen av kväve effektiviseras och bördigheten förbättras genom att öka kolförrådet i marken.
  • Målet är lika stora andelar animaliskt och växtbaserat protein i livsmedelskonsumtionen.

Skogsbruk

  • Skogslagen ska förplikta till skogsvård som stärker kolbalansen.
  • I vattenlagen ska dikningen av skogar göras tillståndspliktig och hindren för återvätningsåtgärder ska undanröjas.
  • Ekonomisk styrning för att stärka kolsänkorna och minska utsläppen.

Industri och energiproduktion

  • Utsläppsprissättningens styrande effekt och förutsägbarhet får inte försämras.
  • Tillräckliga mängder ren el ska säkerställas för centrala koldioxidsnåla investeringar.
  • En strategi för avskiljning, nyttoanvändning och lagring av koldioxid (CCUS) ska göras upp och riskerna med att investera i dem sänkas.

Ytterligare uppgifter:

Effektivitet i arbetet med att minska utsläppen och stärka sänkorna – Finlands klimatpanels policyrekommendationer 2026

Bild: iStock