Planering, genomförande och uppföljning av nationell klimatpolitik

De fossila utsläppen har fasats ut relativt fort i Finland, tack vare effektiva styrmedel och en energiomställning som avancerat snabbt. Produktionen av ren el ger en konkurrensfördel för den finländska industrin och lockar till sig nya investeringar. Även om det krävs ytterligare åtgärder för att minska utsläppen från andra sektorer, kommer utmaningen med Finlands utsläppsmål att kulminera i markanvändningssektorn, där klimatåtgärder inte har främjats på ett effektivt sätt. – Korrigerande åtgärder måste vidtas utan dröjsmål, särskilt inom markanvändningssektorn. Lyckligtvis finns det gott om forskningsbaserade fakta som underlag för att planera och verkställa åtgärderna, säger forskningsprofessor Jyri Seppälä, ordförande i Klimatpanelen. PM:et Suomen hiilineutraaliuspolku (Finlands väg mot klimatneutralitet) är en bedömning av medel och metoder för att uppnå klimatneutralitet. Rapporten Arvio Suomen maankäyttösektorin tilanteesta (lägesbedömning för Finlands markanvädningssektor) behandlar EU:s åtagandeperioder för LULUCF-sektorn 2021–2025 och 2026–2030. Skogsbruket måste förändras för att klimatmålen ska kunna uppnås Klimatpanelen vidhåller att Finland kan bli klimatneutralt före 2035. De fossila utsläppen och utsläppen från andra sektorer än markanvändningssektorn kan minskas till cirka 18 miljoner ton (CO2e) på tio år. Dessutom behövs en motsvarande mängd koldioxidupptag från markanvändningssektorn och tekniska sänkor. [caption id="attachment_6307" align="aligncenter" width="642"] Klimatpanelens bedömning av balansen mellan Finlands utsläpp och upptag av koldioxid 2035.[/caption] Behovet av nya åtgärder och styrmedel är störst inom markanvändningssektorn, eftersom dess senaste utveckling inte har varit i linje med målen. Markanvändningssektorns utsläpp skulle kunna minskas betydligt genom ytterligare åtgärder, särskilt i fråga om torvmarker och skogsförvaltning, samt genom att stoppa avskogningen. – Markanvändningssektorns potential är stor när det gäller att stärka koldioxidupptaget och minska utsläppen från marken. Tyvärr har man dröjt med de här åtgärderna, vilket ökar behovet att minska avverkningen, säger forskningsprofessor Raisa Mäkipää, vice ordförande i Klimatpanelen. Klimatpanelen bedömer att en balans mellan utsläpp och upptag kan uppnås med en avverkningsvolym på 61–64 miljoner kubikmeter, tillsammans med andra åtgärder inom markanvändningssektorn. Gagnvirkets volym inom skogsindustrin skulle inte minska i samma proportion, eftersom det gagnvirke som används för energiproduktion är på väg att minska. – Ökad avverkning är den främsta orsaken till att skogens koldioxidupptag minskat och att skogen förvandlats till en utsläppskälla. Mindre avverkningsvolymer minskar decimeringen av trädbeståndet och ökar beståndets biomassa och tillväxt, vilket också upprätthåller kollagret i marken, säger ledande forskare Sampo Soimakallio, medlem i Klimatpanelen. Minskningen av ansvarsfördelningssektorns utsläpp kräver också ytterligare omfattande åtgärder. Trafiken är den största utsläppskällan inom ansvarsfördelningssektorn. Utfasningen av trafikutsläpp för att uppfylla utsläppsmålen för ansvarsfördelningssektorn blir också ekonomiskt lönsam när man byter färdsätt och elektrifierar bilparken. – Det snabbaste sättet att minska vägtrafikens utsläpp är att öka distributionsskyldigheten för förnybara bränslen och elektrifiera bilparken. Elektrifieringen kan påskyndas genom konsekvent ekonomisk styrning och kommunikation, för att säkerställa att endast helt elektriska bilar köps som nya eller begagnade, säger professor Heikki Liimatainen, medlem i Klimatpanelen. För att uppnå målet om klimatneutralitet krävs dessutom att de investeringar i ren teknik som genomförs av stora utsläppare inom handlande sektorn framskrider i en gynnsam takt och att tekniska kolsänkor tas i bruk före 2035. Finlands markanvändningssektor är på väg att missa EU:s klimatåtaganden Den stora utmaningen för Finlands klimatpolitik är att fullgöra de bindande åtaganden för markanvändningssektorn som man gemensamt kommit överens om i EU. – Det står redan nu klart att Finland inte kommer att uppnå sina mål för LULUCF-sektorn under den första åtagandeperioden, och med nuvarande åtgärder inte heller under den andra. Visserligen är det fortfarande möjligt att ändra kurs. Finland kan vidta omedelbara korrigerande åtgärder och samtidigt minska de ekonomiska riskerna med att inte fullgöra sina åtaganden, säger Jyri Seppälä. Under den första åtagandeperioden (2021–2025) borde markanvändningssektorn bli kalkylmässigt utsläppsfri. Enligt bedömningen i Klimatpanelens rapport kommer Finlands ackumulerade underskott under fem år att uppgå till cirka 110 miljoner ton. Om en medlemsstat inte uppfyller sitt åtagande för LULCF-sektorn och inte kan gottgöra försummelsen med hjälp av flexibiliteter eller köpta enheter, överförs de återstående kalkylmässiga utsläppen från LULUCF-sektorn till ansvarsfördelningssektorn. Om Finland endast delvis kan kompensera underskottet för markanvändningssektorn, hotar det återstående underskottet att förbruka ansvarsfördelningssektorns prestationer samt handlande sektorns tilltänkta flexibilitetsnytta. Kostnaderna för utsläppsminskningarna är högre inom ansvarsfördelningssektorn än inom markanvändningssektorn. Under den andra åtagandeperioden 2026–2030 bör Finland uppfylla gränsvärdena för markanvändningssektorn, som stramas åt linjärt varje år. Om avverkningsvolymerna för stamved ligger kvar på samma nivå som under de senaste åren, kommer underskottet under den andra åtagandeperioden att uppgå till 46 miljoner ton. Om avverkningsvolymen ökar enligt grundscenariot i klimat- och energistrategin kan underskottet bli så stort som 86 miljoner ton. Finland kan fullgöra sitt åtagande för 2030 om avverkningsvolymen klart understiger 70 miljoner kubikmeter per år och om andra åtgärder inom markanvändningssektorn införs utan dröjsmål. Mer information: Publikationer av Finlands klimatpanel 1/2025: Suomen hiilineutraaliuspolku – Arvio hiilineutraaliuden saavuttamisesta ja sen keinoista (på finska, Finlands väg mot klimatneutralitet – en bedömning av medel och metoder för att uppnå klimatneutralitet) Rapport av Finlands klimatpanel 1/2025: Arvio Suomen maankäyttösektorin tilanteesta – Tarkastelussa EU:n LULUCF-velvoitekaudet 2021–2025 ja 2026–2030 (på finska, lägesbedömning för Finlands markanvändningssektor – analys av EU:s åtagandeperioder för LULUCF-sektorn 2021–2025 och 2026–2030 Ställningstagande av Klimatpanelen: Koldioxidneutralitet 2035 är ett välgrundat och uppnåeligt mål