Trafik

Klimatpanelens nya rapport granskar vilka effekter de utsläppsminskande åtgärderna inom vägtrafiken har på växthusgasutsläppen och ekonomin, samt lyfter fram hälsoaspekter i samband med luftföroreningar. Trafikens utsläppsutveckling har stor betydelse för den finländska ansvarsfördelningssektorns åtagande om utsläppsminskning. Riktlinjerna i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering gör det dock svårt att fullgöra åtagandet. Klimatpanelens rapport lägger fram nödvändiga åtgärder för att minska trafikens utsläpp tillräckligt snabbt så att klimatmålen ska kunna uppnås. Första övergripande analysen av statens åtgärder för trafiken Finland bör minska ansvarsfördelningssektorns utsläpp med 50 procent från 2005 års nivå fram till 2030. Trafiken är ansvarsfördelningssektorns största utsläppskälla och är därför central för att sektorns utsläppsminskningsmål ska kunna uppnås. Cirka 90 procent av inrikestrafikens utsläpp kommer från vägtrafiken. Klimatpanelens nya rapport erbjuder ett kunskapsunderlag om hur vägtrafikens växthusgasutsläpp utvecklas och de faktorer som påverkar utvecklingen. De ekonomiska och utsläppsmässiga effekterna av den nuvarande politiken analyseras och ett åtgärdspaket som möjliggör att klimatmålen kan uppnås läggs fram. Detta är den första heltäckande analysen av hur den nuvarande regeringens trafikpolitik påverkar utsläppsutvecklingen. – Rapporten visar att regeringens riktlinjer kommer att öka trafikutsläppen jämfört med den tidigare överenskomna utvecklingen. Om förslagen går igenom kommer de att fördröja elektrifieringen, vilket samtidigt höjer trafikens kostnader i fortsättningen, säger professor Heikki Liimatainen, medlem i Finlands klimatpanel. [caption id="attachment_5364" align="alignleft" width="1280"] Foto 1: Utvecklingen hos vägtrafikens koldioxidutsläpp enligt regeringens riktlinjer samt enligt ett åtgärdspaket som Klimatpanelen utformat i linje med utsläppsmålen.[/caption] Ogjorda utsläppsminskningar för trafiken inte ekonomiskt försvarbara Under detta årtionde måste vägtrafiken bidra till att ansvarsfördelningssektorns utsläppsbudget följs och att det bindande målet för 2030 uppnås. De största utmaningarna i vägtrafikens utsläppsutveckling rör de förändringar i distributionsskyldigheten som regeringen föreslår. Tillräckliga utsläppsminskningar kan endast säkras genom att utgå från distributionsskyldigheten enligt nuvarande lagstiftning och öka skyldighetens andel med den mängd el som laddas vid offentliga laddstationer. – En tillräckligt stor andel förnybara bränslen i fossila bränslen kombinerat med att elektrifieringen främjas är det enda säkra sättet att minska vägtrafiksektorns utsläpp tillräckligt snabbt så att målen kan uppnås, säger professor Jyri Seppälä, ordförande för Finlands klimatpanel. Det åtgärdspaket som Klimatpanelen utformat i linje med utsläppsmålen verkar också orsaka mindre utsläpp globalt än en sänkning av distributionsskyldigheten. Så är fallet även om biodrivmedlen inte är utsläppsfria och många av dem är förknippade med en hög risk för indirekta utsläpp från markanvändning. – Ju mer el det används i vägtrafiken, desto mindre blir behovet av begränsade hållbara förnybara bränslen i samband med distributionsskyldigheten och desto mindre blir pressen att höja pumppriserna, fortsätter Seppälä. Klimatpanelens rapport gör gällande att fordonsutsläppen främst bör minskas genom elektrifiering och koldioxidsnåla syntetiska bränslen som elektrobränslen och vätgas, snarare än genom att öka den totala mängden biodrivmedel, frånsett biogas. – Ur trafikkostnadssynvinkel kan en snabb elektrifiering effektivt kompensera för det växande kostnadstrycket av utsläppshandeln för vägtrafik och den ökade distributionsskyldigheten. Fördelarna med de låga driftskostnaderna för elfordon blir dessutom mer framträdande på lång sikt, säger Liimatainen. Medborgarnas kostnader är närapå de samma för både det åtgärdspaket som Klimatpanelen utformat enligt utsläppsmålen och det paket som följer regeringens riktlinjer. Med tanke på trafikens totalkostnader blir det ändå förmånligare att uppnå utsläppsmålen när de framtida kostnaderna för ogjorda åtgärder tas i beaktande. Elektrifieringen av trafiken borde påskyndas genom konsekvent politik och kommunikation. Elektrifieringen av vägtrafiken och användningen av hållbara bränslen kräver till exempel att laddinfrastrukturen utvecklas, vilket har en gynnsam inverkan på investeringarna och exporten. Det ger positiva ekonomiska effekter i form av ökad sysselsättning och självförsörjning. Klimatpanelen föreslår nio åtgärder för vägtrafiken För att säkerställa att vägtrafikens utsläpp uppfyller sin andel av ansvarsfördelningssektorns åtagande att minska sina utsläpp till 2030 föreslår Klimatpanelen följande åtgärder för regeringen: Distributionsskyldigheten bör från och med 2025 återställas till den ursprungliga nivån som föregick de förändringar som föreslagits av statsminister Orpos regering. Den el som laddas vid offentliga laddstationer bör ingå i distributionsskyldigheten så, att skyldigheten utökas med den energimängd som motsvarar den laddade mängden förnybar el. – Att ta med laddad el från offentliga laddstationer i distributionsskyldigheten kommer inte att minska vägtrafikens utsläpp, utan snarare öka dem, eftersom andra koldioxidsnåla fraktioner minskas med motsvarande energimängd i de trafikbränslen som distribueras. Den sänkta påföljdsavgiften 2025–2027 för underlåtenhet att fullgöra distributionsskyldigheten bör avskaffas. – Det är inte säkert att pengarna från påföljdsavgifterna kan ersätta trafikens förlorade utsläppsminskningar. Införandet av en flexibel mekanism för distributionsskyldigheten är endast befogad om distributionsskyldigheten ökas enligt beskrivningen ovan. – Det är osäkert hur effektivt ansvarsfördelningssektorns mål kan tryggas med hjälp av mekanismen. Sådana biodrivmedel som tankas separat bör undantas från distributionsskyldigheten. – På så sätt skulle de fungera som ytterligare utsläppsminskande åtgärder inom vägtrafiken. Mellanliggande väte bör inte ingå i distributionsskyldigheten, eller om det ingår bör nivån på distributionsskyldigheten ökas med motsvarande mängd energi. Byggandet av laddinfrastruktur längs huvudvägarna bör stödjas. Anskaffning av eldrivna lastbilar bör stödjas. Främjande av kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik bör stödjas. Rapporten: Tieliikenteen päästövähennystoimenpiteet ja niiden vaikutukset (sammandrag: Utsläppsminskande åtgärder och deras effekter inom vägtrafiken)