Samerna är det enda ursprungsfolket i Europeiska unionen. Finlands grundlag tryggar samernas rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. De allt kraftigare konsekvenserna av klimatförändringarna framhäver behovet av att beakta samerna i klimat- och markanvändningspolitiken samt att stärka samernas möjligheter att delta i det klimatpolitiska beslutsfattandet som gäller deras hembygdsområde och kultur.
Konsekvenserna av klimatförändringarna och den gröna omställningen visar sig på olika sätt i olika områden i Finland nu och i framtiden. Samekulturens särskilda sårbarhet för klimatförändringarna hänger ihop med kulturens, språkens och de traditionella näringarnas starka koppling till den arktiska naturen och dess årstidsvariationer. Samtidigt kan lösningarna för att stävja klimatförändringarna öka markanvändningstrycket i samernas hembygdsområde.
Klimatförändringarnas konsekvenser riktas inte bara till näringarna, utan också till kulturens kontinuitet, överföringen av traditionell kunskap från en generation till en annan. Klimatförändringarnas negativa konsekvenser för ursprungsfolken, deras kulturer och livsmiljöer har erkänts både i Parisavtalet och i internationella människorättsorgans avgöranden och rekommendationer.
Finlands klimatpanel anser det viktigt att det samiska klimatrådet som tillsattes 2023 med stöd av klimatlagen stärker sameperspektivet i den nationella klimatpolitiken. Rådets särskilda styrka är möjligheten att kombinera forskningsdata med information och observationer från innehavare av samisk traditionell kunskap som stöd för planeringen av klimatpolitiken. Rådets effektivitet förutsätter tillräckliga resurser samt aktuella forskningsdata om klimatförändringarnas konsekvenser och anpassningsmöjligheterna i samernas hembygdsområde. Det är viktigt att den information som samiska klimatrådet producerar utnyttjas som en del av kunskapsunderlaget för den klimatpolitiska planeringen.
Uppföljningen av klimatförändringarnas konsekvenser måste stärkas
Det arktiska området värms upp snabbare än jordklotet i genomsnitt. Som man konstaterar i samiska klimatrådets rapport (2025) har medeltemperaturen i samernas hembygdsområde stigit med 2–3 grader under de senaste 60 åren. Dessutom har nederbördsmängderna ökat och det har skett förändringar i vindförhållandena. Temperaturen och nederbördsmängderna förväntas öka ytterligare i framtiden. I samernas hembygdsområde syns klimatförändringarna också i form av en längre vegetationsperiod samt förändringar i snö- och isförhållandena och artbeståndet. Förändringarna har en betydande inverkan på de samiska näringarnas verksamhetsförutsättningar, i synnerhet inom renskötsel, fiske, jakt och annat naturbruk.
Finlands klimat påverkas samtidigt av flera faktorer, och vid sidan av utvecklingen av klimatuppvärmningen har man producerat forskningsdata om förändringar i den nordatlantiska cirkulationen (AMOC, Atlantic Meridional Overturning Circulation). Det finns vetenskapligt olika bedömningar av förändringarnas styrka, konsekvenser och tidpunkt. Om AMOC försvagas avsevärt eller till och med avstannar minskar Golfströmmens värmande effekt i norra Europa betydligt, i värsta fall redan långt före slutet av detta århundrade. Medeltemperaturen i samernas hembygdsområde kan sjunka kraftigt till följd av denna förändring, vilket äventyrar verksamhetsförutsättningarna för de nuvarande näringarna. Den vetenskapliga kunskapen om sannolikheten för och tidpunkten för förändringar i cirkulationen förbättras till följd av mätningar och noggrannare prognosmodeller.
Klimatförändringarnas konsekvenser förstärks av andra samtidiga förändringar, såsom försämringen av den biologiska mångfalden samt markanvändningstrycket på områdena. Det är nödvändigt att förstå dessa samverkande effekter för att hitta lämpliga lösningar.
Det samiska klimatrådets pågående arbete för att utveckla indikatorer för att följa upp klimatförändringarnas konsekvenser för samekulturen är mycket viktigt och aktuellt. Finlands klimatpanel anser att uppföljningen av klimatförändringarnas konsekvenser måste stärkas ytterligare i samernas hembygdsområde och i hela Finland. Utöver meteorologiska observationer behövs även aktuell information om klimatförändringarnas konsekvenser för naturen, näringarna, kulturen och välfärden.
Utsläppsminskningarnas framgång avgör hur kraftiga klimatförändringarnas konsekvenser blir
De framtida konsekvenserna av klimatförändringarna beror i avgörande grad på hur effektivt man lyckas minska växthusgasutsläppen globalt. Varje tiondels grad av undviken uppvärmning minskar riskerna för naturen och samhället.
Finlands utsläppsminskningar löser inte klimatförändringarna på egen hand, men enligt internationell rättspraxis måste varje stat vidta sin egen rättvisa del av begränsningsåtgärderna. Dessutom har Finland möjlighet att påverka mer än sin storlek som en del av Europeiska unionen. Som ett stort ekonomiskt område kan EU fungera som vägvisare för den internationella klimatpolitiken och genom eget exempel sporra resten av världen att gå med i klimatarbetet. För att EU:s klimatpolitik ska förbli trovärdig är det viktigt att medlemsstaterna till fullo uppfyller sina gemensamma klimatförpliktelser. Det effektivaste sättet att minska klimatförändringarnas konsekvenser i samernas hembygdsområde är att stödja en ambitiös nationell, europeisk och internationell klimatpolitik.
Den gröna omställningen och markanvändning medför nya utmaningar för samernas hembygdsområde
För att uppnå klimatmålen krävs omfattande investeringar i ren energi och införande av ny teknik. Den gröna omställningen erbjuder i framtiden Finland nya investeringsmöjligheter och arbetstillfällen samt ny exportverksamhet. Samtidigt ökar det markanvändningstrycket särskilt i norra Finland. Av de nuvarande markanvändningsformerna påverkar dessutom särskilt det ökade behovet av att utnyttja skogarna sameområdenas framtid.
Ren elproduktion i synnerhet har betraktats som en konkurrensfaktor för Finland, och därför är även norra Finland allt mer intressant som område där man exempel kan placera vindkraftverk. För att genomföra den gröna omställningen behövs också många slags metaller för fossilfria lösningar, vilket skapar tryck på att öppna nya gruvområden i norra Finland. Vindkrafts- och gruvprojekt kan påverka renskötseln, den biologiska mångfalden, landskapsvärdena och förutsättningarna för turism. Effekterna uppstår inte bara från enskilda projekt, utan också av deras samverkan med annan markanvändning, som skogsbruk och turism. De kumulativa effekterna av markanvändningsformerna kan minska samernas möjligheter att idka traditionella näringar och anpassa sig till klimatförändringarna.
I Finland har man alltjämt avverkat mycket virke under de senaste åren. De finska skogarna är kolsänkor endast i norra Finland, där skogarna utsätts för ett allt större avverkningstryck när avverkningarna överskrider den största underhållsavverkningsmängden i södra och mellersta Finland. Skogarna i norr är inte bara en betydande kolsänka, utan också viktiga för renskötseln, den biologiska mångfalden samt rekreation och turism. De ökande avverkningstrycken kan försämra samordningen av dessa mål. Kolsänkorna i skogarna i norr har en central roll för att Finland ens teoretiskt sett ska ha möjlighet att uppnå markanvändningssektorns klimatmål.
Finlands klimatpanel anser det viktigt att man, innan man planerar och genomför projekt för den gröna omställningen, noggrant utreder deras konsekvenser för samernas hembygdsområde, så att besluten kan fattas på basis av information. En rättvis klimatpolitik förutsätter att samernas möjligheter att påverka tryggas och att fördelningen av fördelar och nackdelar granskas som en del av beslutsfattandet.
Anpassningen till klimatförändringarna måste stärkas
Även om växthusgasutsläppen skulle minska snabbt är en del av klimatförändringarnas konsekvenser redan oundvikliga. Därför behövs en långsiktig anpassning vid sidan av utsläppsminskningarna.
Klimatförändringarnas konsekvenser är allmänt sett välkända, och ett av målen i den nationella planen för anpassning till klimatförändringarna är ett bättre skydd av kulturarvet och kulturmiljön mot klimatförändringarnas konsekvenser samt ett starkare beaktande av dem i politiken för anpassning till klimatförändringarna. Ett annat mål är att utveckla utnyttjandet av information om kulturarvet och -miljön i anpassningslösningarna.
Det samiska klimatrådet har identifierat centrala utrednings- och informationssammanställningsbehov i fråga om hur klimatförändringarna påverkar samekulturen och vilka faktorer som är centrala för kulturens anpassning.
Finlands klimatpanel anser det motiverat att man för samernas hembygdsområde utarbetar en plan för anpassning till klimatförändringarna som grundar sig på forskningsdata och traditionell kunskap, på samma sätt som föreslagits i den nationella planen för anpassning till klimatförändringarna. Planen bör identifiera de centrala riskerna, beskriva användbara anpassningsåtgärder och fastställa de resurser som krävs för att genomföra dem. Dessutom bör man gå från planer till konkreta åtgärder så snabbt som möjligt.
Läs mer:
- Finlands klimatpanels promemoria (2023): Rättvis klimatpolitik ur samernas perspektiv som urfolk (på finska)
- Finlands klimatpanels rapport (2023): Utvärdering av klimatpolitikens rättvisa (på finska)
- Samiska klimatrådets webbplats
- Samiska klimatrådets rapport (2025): Klimatförändringens nuvarande och förväntade konsekvenser för den samiska kulturen (på finska)