Markanvändning, lantbruk och skogar

Projektet granskar koldioxidekonomins inverkan på klimatet, energihushållningen och ekonomin fram till 2040 med hjälp av olika scenarier. Först kommer genomförbara tekniska scenarier att identifieras utifrån en analys av nödvändiga råvaruflöden, tekniska lösningar och deras ekonomiska effekter på finländska industrianläggningar som utnyttjar skogsbiomassa. Därefter beräknas deras riksomfattande inverkan på klimatet, energihushållningen och företagsekonomin i Finland, samt storleken på nödvändiga investeringar. Resultaten används för att beräkna mervärdeseffekten för den finländska samhällsekonomin. Projektets resultat beräknas vara klart: 12/2025 Ansvarig paneldeltagare för projektet: specialforskare Kati Koponen I projektet medverkar: Teknologiska forskningscentralen VTT, Finlands miljöcentral, LUT-universitetet och Vetenskapspanelen för skogsbioekonomi
Projekts

Framtiden för bioCO2

Syftet med projektet är att beskriva framtidsscenarier för utnyttjandet av biomassabaserat kol från skog i Finland och att bedöma dess klimatpåverkan (främst CO2), och dess inverkan på energibehovet och samhällsekonomin.
Projekts

Klimateffektivt lantbruk

Med tanke på Finlands och EU:s klimatmål är det viktigt att lantbruket blir mer klimateffektivitet. Ett klimateffektivt lantbruk syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och öka kolbindningen samtidigt som lantbrukets hållbarhet och produktivitet förbättras.
Projekts

MetsäSken2050 – Scenarier för skoglig resurshållning och utveckling av skogliga kolsänkor fram till 2050

I Finland har scenarioberäkningar använts som stöd vid fastställandet av mål för skogliga kolsänkor och vid beslutsfattandet inom skogssektorn genom att beräkna den potentiella kolsänkan för skogar antingen utgående från att tidigare nivåer av virkesförbrukning och avverkning bibehålls eller utgående från en beräknad maximal hållbar avverkningsnivå för virkesproduktionen. Det som saknas i scenarioberäkningarna är sådana alternativ där avverkningsnivåerna är mindre än tidigare faktiska nivåer.
Projekts

Monimetsä – Analys av skoglig resurshållning i förhållande till hur kolsänkor tryggas och biologisk mångfald skyddas

Klimatpanelen har inte tidigare undersökt vilka effekter skyddet av biologisk mångfald har på valet av avverkningsplatser och kolsänkors storlek i vårdad skogsmark. Vid en given avverkningsnivå leder ett strikt skydd till ett hårdare avverkningstryck på mindre skogsarealer, vilket kan förväntas minska kolsänkans storlek. Å andra sidan fungerar skyddsområden som kolsänkor, vilket stärker kolsänkorna. Även valet av skyddsområde har betydelse: om en del av ett skyddsområde inrättas på avverkad skogsmark minskar kostnaderna samtidigt som ungskogens förutsättningar för att anpassa sig till klimatförändringarna kan bli bättre.
Nyheter

Klimatpanelens PM och rapport: Snabba korrigerande åtgärder nödvändiga inom markanvändningssektorn för att klimatmålen ska kunna nås

De senaste publikationerna av Finlands klimatpanel tar upp Finlands väg till klimatneutralitet och läget inom markanvändningssektorn. Att kunna fullgöra EU-åtagandet för 2030 är ett viktigt steg mot målet om klimatneutralitet 2035. Utmaningarna inom markanvändningssektorn måste lösas så att klimatåtgärderna inte hopar sig på andra sektorer. Skogsbruket måste förändras för att Finland ska kunna uppnå målen på nationell och EU-nivå.
Nyheter

Klimatpanelens ställningstagande: Koldioxidneutralitet 2035 är ett välgrundat och uppnåeligt mål

Skogarnas förvandling från kolsänka till utsläppskälla gör det utan tvekan svårare att uppnå det i Finlands klimatlag fastställda koldioxidneutralitetsmålet, men omöjligt är det inte. Genom att sträva efter att bli koldioxidneutralt gör Finland sin del för att begränsa klimatförändringarna och upprätthålla sin attraktionskraft som ett land för rena investeringar. Beslutsfattarna har tillgång till en stor mängd forskningsdata, som gör det möjligt att genomföra omedelbara åtgärder.
Kivinen ranta talvella iltavalossa.