Antti Arasto: “Forskningen lägger grunden för morgondagens okända behov”
Antti Arasto, direktör för VTT:s forskningsområde, tillför panelen omfattande kunskap om energisektorn. Enligt Arasto borde vi sluta ställa olika hållbara energikällor mot varandra, eftersom vi behöver dem alla. För att kunna anpassa oss till klimatförändringar är det viktigt att vi förbereder oss för olika framtidsscenarier och forskar för att öka beredskapen.
Antti Arasto, medlem i Finlands klimatpanel och direktör för VTT:s forskningsområde, har bred kunskap om energirelaterade frågor. Bland annat har han forskat om bioekonomi och solenergi. Arasto har också arbetat med CCS, en teknik för avskiljning och lagring av koldioxid, och har undersökt dess potential till exempel inom utsläppsintensiv industri.
“Jag har lett ett nationellt forskningsprogram inom CCS, studerat CCS-koncept och även skrivit en doktorsavhandling om tillämpningen av CCS inom stålindustrin”, berättar han.
Utöver sin akademiska bakgrund har Arasto också deltagit i att sätta kraftverk i drift.
Arasto berättar att begränsningen av klimatförändringar alltid har ingått på ett eller annat sätt i hans forskning.
“Energisystem och cleantech har haft den mest framträdande rollen under min karriär. Båda är väldigt aktuella just nu, men de har undersökts redan under en lång tid”, säger Arasto.
Mer kunskap om åtgärdernas inverkan
I Klimatpanelen vill Arasto fokusera på de systemiska effekterna av olika energisystem, det vill säga vilka de verkliga klimateffekterna av olika lösningar är.
Han tar cirkulär ekonomi som exempel: ju mer vi återvinner material, desto mer energi behöver vi för återvinningen. I en energikontext handlar nästan allt om energisystem.
“Jag vill öka kännedomen om vilka konsekvenserna är när vi gör något. Frågan är särskilt intressant ur en pragmatisk synvinkel: hur kan vi prioritera begränsningen av klimatförändringarna när vi fattar beslut nu och i framtiden? frågar Arasto.
Från ord till handling
Arasto säger att många av de lösningar vi behöver för att uppnå koldioxidneutralitet 2035 redan finns. Därför måste vi gå från ord till handling.
“Vi måste acceptera att vi inte känner till de optimalaste lösningarna, för sådana kan vi söka i evigheter. Fokus bör nu ligga på att genomföra och inte på att söka fel”, framhåller han.
När det gäller energi vill Arasto undvika en utveckling där fokus ligger på en enda lösning.
“Det handlar inte om vilken hållbar energiform vi väljer. Vi kommer att behöva alla lösningar, både de bästa och några av de sämre. När det gäller lösningar är tiden för att ställa dem mot varandra förbi: energibehovet är så enormt att det finns en marknad för allt. Därför är det helt irrelevant att fortsätta ställa energiformer, som sol-, bio- eller vindenergi, mot varandra.”
Arasto säger att den stora frågan just nu handlar om hur vårt energisystem tål omställningar.
“Vi måste förbereda oss för olika framtidsscenarier”, tillägger han.
Forskningen hjälper oss att förbereda oss för framtiden
När det gäller forskningens roll menar Arasto att vi ibland förbiser att den lägger grunden morgondagens okända behov.
“Under en omställning, som nu, ger forskningen resiliens och stärker beredskapen. Därför har det ett värde i sig att vi bedriver bredare forskning som sträcker sig längre än enbart morgondagens tillämpningar”, avslutar Arasto.
På sin fritid skiftar Arasto om från energifrågor till naturen. Han har deltagit i scouting sedan han var sex och har tillbringat mycket tid med att tälta i skogen i sin ungdom.
“Naturen är en stor del av mitt liv och min identitet. Segling, fiske, jakt, bergsklättring och friåkning är viktiga för mig, och alla har de stark anknytning till naturen och friluftslivet”, säger Arasto.