Jaana Halonen: “Lätt att förbise sambandet mellan klimatförändringar och hälsa”
Jaana Halonen, ledande forskare vid Institutet för hälsa och välfärd (THL), är insatt i sambandet mellan klimatförändringar och hälsa. Halonen forskar bland annat om hur det finländska sjukvårdssystemet kan anpassas till ett varmare klimat.
Jaana Halonen, ledande forskare vid Institutet för hälsa och välfärd, tillför hälsoperspektiv till Klimatpanelen.
Halonen har disputerat om luftföroreningarnas hälsoeffekter och bland annat studerat hur miljön och utomhustemperaturer påverkar hjärthälsan. Sedan 2019 har hon lett ett forskningsprogram vid THL om trygga och hälsosamma livsmiljöer. Hon leder samtidigt ett projekt vid Stockholms universitet som fokuserar på sambandet mellan klimatförändringar och psykisk hälsa.
“Min bakgrund är rätt bred, men å andra sidan är klimatförändringarna ett brett fenomen och för att förstå dem krävs en förmåga koppla samman olika saker. Till exempel kommer minskade luftföroreningar att minska utsläppen av växthusgaser och även gynna hälsan.”
Anpassning till värmeböljor och mörker
Enligt Halonen ägnar det finländska samhället inte tillräcklig uppmärksamhet åt hälsoeffekterna av olika fenomen.
“Klimatdebatten handlar om hur mycket investeringarna i industrin och trafiken kommer att kosta. Vi kanske inte tänker på investeringarnas hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande sidor.”
Halonen är särskilt intresserad av hur den finländska hälso- och sjukvården kan anpassas till de förändringar i vädret som orsakas av klimatförändringarna, till exempel till varmare somrar och regnigare och mörkare vintrar.
Vi vet redan att värmeböljor har en särskilt negativ inverkan på hälsan hos de mest utsatta grupperna”, säger Halonen.
“Forskningen om eventuella psykiska problem som kan uppstå till följd av mer mörker är rätt knapp. Vår undersökning som baserade sig på data från Sverige visade att förekomsten av depressiva symptom som rapporteras på våren är större efter en mörk vinter.”
Sporrande till klimatåtgärder
Halonen deltar också i ett projekt om sporrande till klimatåtgärder. Syftet är att undersöka hur vanliga människor kan sporras till att vidta fler klimatåtgärder. Projektets främsta syfte är att minska utsläppen från trafiken och öka kolsänkan i skogen.
“Uppgiften är inte lätt. Det är svårt att ändra den enskilda individens beteende eftersom var och en har sina egna gamla vanor”, säger Halonen.
Forskarna i projektet talar om valarkitektur, det vill säga den vardagliga miljö där individen fattar beslut om sin livsstil.
Till exempel kan valarkitekturen på arbetsplatsens lunchrestaurang ändras genom att ställa sallader och grönsaker på en mer åtkomlig plats. En sådan enkel och lätt genomförbar ändring kan öka mängden hälsosam och klimatvänlig mat på lunchgästernas tallrikar.
Lätthet är också viktigt inom återvinning. Återvinningen fungerar bäst det när de boende i ett husbolag lätt kommer åt återvinningskärlen nära huset eller på sin gata och det finns en plats för återvinningsbart avfall i hemmen.
Det andra huvudtemat i projektet är förändrade fortskaffningssätt, som syftar till att skapa hälsofördelar för hela befolkningen genom att öka den aktiva mobiliteten. Projektet ska sporra till arbets- och skolresor till fots eller cykel istället för med bil – där som det är möjligt.
Elbilar förekommer mycket i medier och inger hopp om att den gröna omställningen ska lyckas, men Halonen ser dem ännu inte som fordon för alla.
“Elbilar är dyra än så länge. Därför är de inte tillgängliga för alla. Det är ändå positivt att välbeställda personer byter ut sina bensinbilar mot elbilar.”
“När det gäller elbilar är det värt att komma ihåg att också deras produktion orsakar växthusgasutsläpp och luftföroreningar som kan vara skadliga för hälsan, särskilt i produktionslandet.”
“Överlag vore det bra att minska privatbilismen, särskilt i städer. Det skulle ge hälsofördelar både lokalt och globalt”, framhåller Halonen.
Kontakten med beslutsfattare är värdefull
Halonen anser att Klimatpanelens roll i det finländska samhället är absolut nödvändig, eftersom klimatförändringarnas problem bör lösas på ett sektorsövergripande sätt.
“Jag ser panelens direktkontakt med beslutsfattarna som särskilt värdefull. Och även det att panelens kunskap är forskningsbaserad och samlad. På så sätt behöver kommunikationen inte ske fragmenterat.”
Halonen har tidigare tävlat i skidning och numera när hon är ledig skidar hon i Svedängen i Helsingfors, Puijo i Kuopio och i sin hemstad Kontiolax.
Hon har också börjat med bouldering, eller inomhusväggklättring.
“Bouldering kopplar bort tankarna från jobbet. Den är också en ganska teknisk gren där man måste använda hjärnan.”
“Jag väljer lätta leder under tröga dagar, men får ändå min dagliga dos motion och ett gott humör.”