Kati Kulovesi: “Klimatförändringarna och mänskliga rättigheter hänger ihop”
Kati Kulovesi, professor i internationell miljörätt, är insatt i klimaträtt. Hon följer klimatlagstiftningen och verkställandet av lagar i EU och Finland och har nyligen börjat intressera sig för Europadomstolens ståndpunkt om hurdana ländernas klimatåtgärder bör vara.
Under sin karriär har Kati Kulovesi, professor i internationell miljörätt vid Östra Finlands universitet, iakttagit utvecklingen inom internationell klimaträtt. Kulovesi började följa FN:s klimatförhandlingar i ett tidigt skede år 2004. Sedan klimatavtalet i Paris 2015 har hon ägnat mer uppmärksamhet åt klimaträttvisa i EU och i unionens medlemsländer.
“I EU har frågorna kring klimaträttvisa utvecklats i mycket snabb takt under de senaste tio åren, och det är rätt arbetsintensivt att hålla sig ajour med utvecklingen”, säger Kulovesi.
Enligt henne har forskare möjlighet att påverka till exempel innehållet i klimatlagstiftningen och dess tillämpningar.
“Forskarna nätverkar dessutom effektivt. När många länder i Europa överväger hur de till exempel ska reglera sina klimatåtgärder sprids idéer och modeller från ett land till ett annat. Även Finlands modell för klimatramlagen har tagit intryck av Storbritanniens modell från 2008.”
Klimatförändringarnas koppling till mänskliga rättigheter
Kulovesi tillför klimatjuridisk kunskap till Klimatpanelen. Hon är bland annat insatt i frågor som FN:s klimatavtal och i hur lagstiftning, vetenskapliga paneler och rättsprocesser som rör klimatet fungerar i EU och i enskilda länder.
“Även förhållandet mellan klimatförändringarna och mänskliga rättigheter är aktuell just nu, liksom vad som krävs av klimatregleringen för att den ska vara förenlig med människorättskonventionerna.”
De mänskliga rättigheterna lyftes nyligen fram när Europadomstolen i Strasbourg ansåg att den schweiziska regeringen hade kränkt rättigheterna genom att inte stifta tillräckliga nationella lagar om att begränsa klimatförändringarna.
“Domstolen tog ställning till kriterierna för en adekvat klimatreglering. Enligt domstolen ska länderna ha fastställt ett långsiktigt – och helst bindande – mål för koldioxidneutralitet, etapper för att uppnå målet och eventuellt även en utsläppsbudget. Dessutom måste länderna vidta åtgärder för att uppnå målet och se till att allmänheten har tillgång till information samt möjligheter att medverka.”
“Domstolens beslut rör också Finland i fråga om vilka de rättsliga ramarna för Finlands klimatpolitik är och huruvida de är i linje med alla krav.”
Argumentet om droppen i havet håller inte
Kulovesi har följt den offentliga debatten i Finland om klimatförändringarna och märkt att det skett en förändring.
“I början av min karriär var det tal om huruvida klimatförändringarna finns till på riktigt och om vi borde göra något åt dem. Nu handlar det mer om vilka som berörs av åtgärderna och vem som ska betala.”
“Tanken om att inget behöver göras eftersom våra utsläpp bara är en droppe i havet lyfts fram i många debatter. Den schweiziska regeringen försökte också föra fram en dylik ståndpunkt för Europadomstolen, men utan framgång. Enligt domstolen måste varje land göra sin tillbörliga beskärda del.”
Kulovesi skulle vilja se fler diskussioner om barns och framtida generationers rättigheter. Om vi inte lyckas vända utsläppens nuvarande utveckling kommer framtida generationer att behöva leva under svåra och oförutsägbara väderförhållanden och tvingas åtgärda tidigare generationers eftersatta utsläppsminskningar.
“En stark känsla av orättvisa gör sig gällande. Det vore upplysande att diskutera den värld vi vill lämna efter oss. Det är väl knappast någon som önskar en dyster framtid för sina barn.”
Stora framsteg på tio år
Kulovesi gläder sig åt att framsteg har gjorts även i klimatfrågorna under de senaste åren.
“Det handlar inte om påtvingad optimism, utan om att det faktiskt har hänt mycket mer under de senaste tio åren än vad jag hade kunnat föreställa mig.”
“Vi har till exempel Parisavtalet, som verkade fullkomligt utopistiskt ännu vid klimatkonferensen i Köpenhamn 2009.”
“Som ett resultat av Parisavtalet är prognoserna för den globala uppvärmningen inte längre fyra grader, utan under tre. Det är inte perfekt, men det har betydelse. Det visar att om man vill, så kan man.”
På fritiden trivs Kulovesi på landet och i skogarna i Koli. Hemma kopplar hon av med skogspromenader tillsammans med sin hund. Hästar har också varit viktiga för henne sedan barndomen.
“Än i dag går jag till stallet tillsammans med familjen för att klappa ponnyerna och rida. Ponnyerna och hästarna leder snabbt bort tankarna från jobbet.”