Risto Soukka: “Livscykelanalys hjälper hitta de bästa lösningarna för miljön”
Risto Soukka, professor i hållbarhetsvetenskap, studerar livscykeln hos produkter och tjänster. Han är också intresserad av hur vätgas kan utnyttjas i industrins gröna omställning.
Risto Soukka tillför Klimatpanelen kunskap inom livscykeltänkande och vätgasekonomi, men också om tekniska system. Soukka anser att panelens arbete är högst nödvändigt.
“Panelen bidrar till att klimatrelaterade beslut kan grunda sig på forskningsbaserad kunskap, så att besluten inte sker på måfå.”
Soukka, som slagit sig in på ingenjörsbanan, intresserade sig tidigt för energifrågor. Han disputerade 2007 och tillträdde som professor i hållbarhetsvetenskap vid LUT-universitetet 2010.
“Vid LUT har jag framför allt utvecklat livscykelforskningen. Jag skaffade det första livscykelprogrammet till huset redan 1997”, berättar Soukka.
Livscykelanalys används för att analysera miljöpåverkan hos en produkt eller tjänst under hela dess livscykel. Metoden är viktig ur klimatförändringsperspektiv, eftersom den bland annat gör det möjligt att jämföra olika tekniska lösningar.
Till exempel har en elbil större klimatpåverkan i början av sin livscykel – i tillverkningsskedet – än en bensindriven bil. Situationen är den omvända när användningen av den utsläppsfria elbilen jämförs med den utsläppsalstrande bensindrivna bilen.
Vätgasekonomin ger upphov till nya slags bränslen
Medan konventionella bilar med förbränningsmotor kommer att ersättas av elbilar inom en snar framtid, kommer fartyg och flygplan att behöva andra drivmedel såsom syntetiska bränslen, åtminstone som det ser ut nu.
Soukka deltar i forskningen om vätgasekonomi, som bygger på produktion av vätgas och andra bränslen med hjälp av förnybara energikällor som vind- och solkraft. Slutprodukten är bränslen som kan användas där det är svårt att använda elenergi.
“Ett av de viktigaste användningsområdena för vätgas finns inom stålproduktionen, som man försöker göra mer klimatvänlig”, berättar Soukka.
Även om vätgas inte alstrar utsläpp när den förbränns beror slutprodukternas klimatpåverkan, till exempel hos syntetiska bränslen, på produktionsmetoden – och verkningsgraden kan också variera avsevärt.
“Även här kan livscykeltänkandet tillämpas för att visa de metoder som ger det bästa slutresultatet med tanke på miljön.”
Från koldioxidfotavtryck till koldioxidhandavtryck
Soukka har också använt sina kunskaper om livscykelmetoder för att stödja klimatåtgärder hos företag.
Han har deltagit i samprojekt mellan LUT-universitetet och Teknologiska forskningscentralen VTT, där en metod togs fram för att företag ska kunna visa i vilken utsträckning deras produkter och tjänster minskar kundens koldioxidavtryck.
LUT och VTT kallar sådan positiv klimatpåverkan hos produkter och tjänster för “koldioxidhandavtryck”.
I princip kan handavtryckstänkandet också lyftas upp på riksomfattande nivå. Finland kan öka sitt handavtryck till exempel genom att exportera produkter och tjänster som främjar den gröna omställningen.
“Det faktum att Finland kommer att vara bland de första att uppnå koldioxidneutralitet ger finländska företag en fördel och möjlighet att hitta exportprodukter som minskar koldioxidavtrycket till exempel i Centraleuropa”, säger Soukka.
På sin fritid spelar Soukka tennis och har även deltagit i veteranserien i tennis. För närvarande tar han visserligen paus på grund av en flytt från Villmanstrand till Kouvola.
“Under min personliga livscykel hittills har motionen gett mig viktig avkoppling”, säger Soukka.