Under arbete

På den här sidan finns information om Klimatpanelens pågående projekt samt kommande rapporter och andra publikationer.

KUILU – Utvärdering av klimatpolitiken: nuläge och åtgärder som krävs för att uppnå målen

Målet för det här projektet är att ge en lägesbild av hur tillräcklig den finländska klimatpolitiken är i förhållande till landets klimatmål samt skapa en uppfattning om de åtgärder och metoder med vilka målen i klimatlagen samt EU-skyldigheterna kan uppfyllas. Projektets resultat kan användas som stöd vid åtgärdsval, tillräcklighetsbedömningar, genomföranden och uppdateringar i klimatplaner. Arbetet bildar också en kunskapsmässig grund som kan utnyttjas vid beredningen av utlåtanden.

Syftet är att svara på följande frågor: Vad är nuläget för implementeringen av klimatplanerna – har åtgärderna i de tidigare planerna inletts, och vilka beslut har försvagat eller förstärkt utsläppsutvecklingen inom olika sektorer? Vilka är de viktigaste förändringsfaktorerna som under den närmaste framtiden påverkar utsläppen och kolsänkorna inom olika sektorer med beaktande av regeringens politik, och hur har tidigare beskrivna utsläppspåverkande utvecklingstrender inom olika delar av samhället förändrats enligt de senaste uppgifterna? Hur stort är det nuvarande utsläppsgapet i förhållande till målen, när ovanstående förändringar och osäkerhetsfaktorer tas i beaktande? Vilka är de mest genomförbara åtgärderna inom olika sektorer och hur borde de genomföras tidsmässigt för att minska utsläppsgapet?

  • Projektperiod: 6/2024–10/2025
  • Ansvarig paneldeltagare för projektet: professor, ordförande Jyri Seppälä
  • I projektet medverkar: Medlemmarna i Klimatpanelen, Finlands miljöcentral, Villmanstrands-Lahtis tekniska universitet LUT och Naturresursinstitutet

Mer information: vetenskaplig sekreterare Sally Weaver

Monimetsä – Analys av skoglig resurshållning i förhållande till hur kolsänkor tryggas och biologisk mångfald skyddas

Klimatpanelen har inte tidigare undersökt vilka effekter skyddet av biologisk mångfald har på valet av avverkningsplatser och kolsänkors storlek i vårdad skogsmark. Vid en given avverkningsnivå leder ett strikt skydd till ett hårdare avverkningstryck på mindre skogsarealer, vilket kan förväntas minska kolsänkans storlek. Å andra sidan fungerar skyddsområden som kolsänkor, vilket stärker kolsänkorna. Även valet av skyddsområde har betydelse: om en del av ett skyddsområde inrättas på avverkad skogsmark minskar kostnaderna samtidigt som ungskogens förutsättningar för att anpassa sig till klimatförändringarna kan bli bättre.

Frågor som rör tryggandet av skogarnas kolsänkor och skyddet av biologisk mångfald behandlas parallellt inom projektets ramar. Projektet svarar på hur en kolsänka utvecklas i en gammal strikt skyddad skog där avverkningsnivåerna tillåts variera. Samtidigt utgår man från skogens strukturdrag för att analysera hur mångfalden i en ekonomiskog utvecklas när avverkningstrycket blir hårdare. I en separat analys undersöks hur minimidiametern och minimiåldern för slutavverkningen av trädbestånd kan användas för att reglera kolsänkor och avverkningar. Analysen ger också en utgångspunkt för granskning av andra styrmedel som gäller avverkning. Syftet med projektet är att sammanställa modelleringsresultat om förändringar i den biologisk mångfalden och kolsänkorna utifrån olika bakgrundsresultat inom skogsbruket.

  • Projektperiod: 2023–2025
  • Ansvarig paneldeltagare för projektet: professor emeritus Markku Ollikainen (projektet startade under föregående period)
  • I projektet medverkar: Helsingfors universitet och Finlands naturpanel

Mer information: Sekretariatet för Klimatpanelen

EU2040 – Alternativ för genomförande av Europeiska unionens klimatarkitektur 2040

Under Klimatpanelens nuvarande mandatperiod pågår förhandlingar om EU:s klimatmål för 2040, om nästa NDC (Nationally Determined Contributions, ung. nationellt fastställda bidrag) inom EU enligt Parisavtalet, samt om det rättsliga ramverket för deras genomförande 2031–2040. Syftet med projektet är att erbjuda informationsstöd vid utformningen av den klimatpolitiska arkitektur som ska bidra till att målen för 2040 och klimatneutralitetsmålet uppnås.

I projektet utreds hur olika alternativ för genomförandet av EU:s klimatpolitiska arkitektur efter 2030 påverkar Finlands utsläpp, kostnader, statsfinanser och uppnåendet av de nationella utsläppsmålen. I projektet utvärderas också hur Finland bäst kan kombinera ytterligare nationella åtgärder med system på EU-nivå för att uppnå de nationella målen och maximera deras inverkan på EU:s utsläpp. Även de tekniska kolsänkornas roll i EU:s klimatpolitik utreds.

Cirka fem eller sex realistiska men möjligast olika scenarier väljs ut från alternativen så att hela skalan av eventuella politiska åtgärder beaktas. Projektet kommer att modellera EU:s och Finlands utsläpp med hjälp av en särskilt utvecklad modell för utsläppshandel, som bygger på Klimatpanelens tidigare arbete. I projektet ingår också en bredare utvärdering av den rättsliga arkitekturen i anslutning till klimatmålens uppnående 2040. Utvärderingen av styrmedelsalternativ är mer omfattande än den modellering som fokuserar på utsläppshandeln, eftersom den innefattar en kvalitativ analys av alternativa sätt att utveckla den rättsliga arkitekturen.

  • Projektperiod: 6/2024–12/2025
  • Ansvarig paneldeltagare för projektet: biträdande professor Lassi Ahlvik
  • I projektet medverkar: Teknologiska forskningscentralen VTT, Östra Finlands universitet och Helsingfors universitet

Mer information: vetenskaplig sekreterare Marianne Leino

MetsäSken2050 – Scenarier för skoglig resurshållning och utveckling av skogliga kolsänkor fram till 2050

I Finland har scenarioberäkningar använts som stöd vid fastställandet av mål för skogliga kolsänkor och vid beslutsfattandet inom skogssektorn genom att beräkna den potentiella kolsänkan för skogar antingen utgående från att tidigare nivåer av virkesförbrukning och avverkning bibehålls eller utgående från en beräknad maximal hållbar avverkningsnivå för virkesproduktionen. Det som saknas i scenarioberäkningarna är sådana alternativ där avverkningsnivåerna är mindre än tidigare faktiska nivåer.

Eftersom sådana beräkningar inte har gjorts, har beslutsfattarna ingen information om hur minskad avverkning påverkar bland annat skogstillväxten, trädbeståndets kolsänka eller skogens kolsänka (trädbestånd + mark). Den här studien svarar på frågan om hur ökade och minskade avverkningsnivåer påverkar skogstillväxten och kolsänkorna, och vilka effekter minskad avverkning skulle ha på samhällsekonomin i Finland.

EU och Finland förbereder sig för att sätta upp klimatmålen för 2040 och planera de åtgärder som bidrar till att målen kan uppnås. Kolsänkorna inom markanvändningssektorn spelar en viktig roll i fråga om tidigare fastställda mål och Finlands eget mål om koldioxidneutralitet. Markanvändningssektorn har en stor outnyttjad potential att minska utsläppen och stärka kolsänkorna. Projektet skapar en kunskapsmässig grund som bidrar till debatten om skogliga kolsänkor med en bedömning av hur avverkningsnivåerna och minskad avverkning påverkar skogstillväxten och statsfinanserna.

Mer information: vetenskaplig sekreterare Maria Karttunen